Allt är jobbigt nu. Ingen ställning är skön. Det suger att sitta, ligga, stå o röra på sig. Jag är trött, orkar ingenting. Somnar av minsta lilla, o jag kan inte ens kalla det ansträngning. Känner mig ofokuserad, mår illa, allmänt kasst o känner mig äcklad på nåt konstigt sätt. Ingen vet varför jag har ont i magen, kanske är det därför allt avigt kommer fram. Känner mig inge snäll o har inge tålamod i huvud taget. Det känns bara blä!

Såg fram emot flytten som eventuellt skulle ske i helgen. Men nu är käringa som bor där så himla slö. Från början lovade hon guld o gröna skogar, o det var inga problem alls att komma ut några dagar tidigare. Givetvis var det helgen vi var intresserade av, eftersom i veckan har ju ingen tid för flytt efter en heldags jobb. Möjligen Jonny, men han kan ju inte bära alla prylar själv. O man vill ju inte tvinga andra att ställa upp när dom är trötta efter jobbet. Men hon tyckte att det var självklart att hon skulle ha nyckeln till sin nya lgh långt före inflyttningsdatum. Så nu har hon två lägenheter i två veckor, o segar på som en annan mupp. O vi får sitta o vänta... o troligtvis få ha våran lgh på övertid. Vi ska ju va ute sista november vi med, flyttat, städat o klart. Men det fattar väl inte hon, ego-tant!

Imorgon väntar ljusglimtar, som kanske kan väcka upp mig ur den här jobbiga stämmningen. Ska hämta ut h&m paketet o köpa julklappar till barnen.

Roky Erickson, saves me.