Har suttit o kollat på gamla klasskompisar o olika folk på facebook. Tänk va olika man kan ha det ändå. Bara som jag o Carola, vi brukar nämna det ibland. Här sitter man med ett ton räkningar varje månad, en karl, 3 ungar och en söt vovvas. Uteliv för mig är fylla o fest 1-3 ggr om år, om knappt det? Men det lider ingen nöd på mig, men det är ju kul o se skillnad ändå. När man ser på annat folk man är jämngammal med som verkar partaja för jämnan, jobba, gymma o shoppa. En annan gymmar när man byter blöjor, städar eller konkar runt på ungarna till ena armen hänger ända ner till golvet eller dom har gungar på benet tills det domnar bort? Ändå har man ju hunnit vara ute i svängen, fast av en annan kaliber än brudarna som gör sig fin, springer på krogen, pimplar alkohol o dansar löst till gamla schlagers o dunka dunka på dansgolvet. Förstår om Carola som är singel o storstan känner att hon vill gasa på, dom flesta andra verkar ju göra det... Känner mig väldigt nöjd med tillvaron. Har min underbara Jonny och våra söta ungar... och Leo förstås!
Det enda som fattas är jobb och mer hälsa. Jag är för osund helt enkelt. Jag vill, men det blir inte så mkt gjort. Tur tanken finns där, det är ju iaf första steget på vägen, annars skulle ju inget hända. Jobb kommer väl efter skolan, hoppas jag iaf. Nu blir det kaffe nr 2, kanske magen blir bra sen? :)